Valplattform | Sveriges Kommunistiska Parti

NEJ TILL EU – Ett Europa för folken – inte storföretagen!

Den Europeiska Unionens historia är en historia som präglats av strävan att stärka de europeiska monopolens makt. Sedan 1952, då Kol- och stålunionen bildades, har unionen präglats av en anti-kommunistisk hållning och dess viktigaste syfte har varit att upprätta och upprätthålla ett hinder mot export av framför allt teknik, men även varor, till de socialistiska länderna.

I unionens olika utvecklingsetapper har samarbetet mellan Europas kapital förstärkts och fördjupats och varje gång har det lett till försämringar för folken i Europa.

Ett stort kliv togs när unionen expanderade österut efter kontrarevolutionens seger. En halv kontinent, som tidigare varit oexploaterad kunde man nu börja tjäna pengar på. Stora folkägda företag las ner och istället kom de västeuropeiska monopolen. De östeuropeiska länderna delades på ett enkelt sätt upp mellan de stora västmakterna – även Sverige fick här sin del.

Främst tyska, franska och italienska banker, industriföretag, matvarukedjor och mediehus expanderade snabbt och kraftigt. Även svenska banker och svensk industri kunde expandera i framför allt de baltiska länderna. Det ledde – och leder fortfarande – till enorma vinster för monopolen och enorma förluster för folken.

En av EU:s huvudfunktioner är att underlätta för de europeiska monopolen att nå nya marknader och skaffa sig konkurrensfördelar gentemot andra. Unionen underlättar monopolens kapitalexport, öppnar upp nya marknader och deltar i uppdelningen av världen. Det gör EU till ett imperialistiskt centrum och i takt med att kampen om världsmarknaden hårdnar intensifieras den europeiska integrationen och nya steg tas för att kunna möta kraven från en allt hårdare internationell konkurrens.

För att lyckas är man också beredd att sända våra söner och döttrar i döden för nya marknadsandelar åt storföretagen. Därför utvecklas också gemensamma militära projekt, såsom PESCO (Permanent Structured Cooperation), som syftar till att fördjupa det militära samarbetet mellan EUs medlemsstater.

Förutom att leda de europeiska monopolens kamp mot andra imperialistiska centra, leder unionen också kampen mot arbetarna och folken inom EU.

Med minimilöner på runt €450 i de östeuropeiska länderna, men en prisnivå som snarare motsvarar ett västeuropeiskt land blir folkens fattigdom där allt mer påtaglig och allt större. Situationen tvingar miljoner människor att söka sin inkomst i ett annat land, med följden att de tvingas iväg från sin familj, sin kultur, sitt språk och sin hemtrakt för att cyniskt exploateras för att storföretagens profitmarginaler ska kunna höjas.

Roten till det onda stavas EU, som är konstruerat för storföretagens expansion och folkens utarmning.

Medan de årliga vinsterna för de tio största företagen baserade i EU-länder motsvarade mer än 40 miljoner arbetares årslöner gick mer än 16 miljoner människor inom EU utan arbete. Trots att EU:s så kallade ”sociala pelare” slår fast att kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete, har kvinnor 16 procent mindre i lön än män och trots att samma pelare också slår fast att otrygga anställningar inte ska finnas, har 43 miljoner människor, varav de flesta är kvinnor, otrygga deltidsanställningar.

Med vackra ord målas verkligheten över och något annat visas upp. Det visar också EU:s politiska intresse: att skönmåla kapitalismen och framställa alla alternativ till dem som orimliga. Därför bedriver också EU en aktiv och aggressiv anti-kommunistisk propaganda, som syftar till att svartmåla de historiska bidrag som socialismen och de kommunistiska rörelsen gjort för att stärka det arbetande folkets makt.

Därför finns det inget annat alternativ för folken och arbetarna i Europa än att bekämpa EU – de som påstår att det går att förändra EU bygger illusioner och ljuger.

Var finns demokratin och makten?

Trots att det handlar om ett val till parlamentariska församlingar är demokratin som finns inom EU en illusion.

Europaparlamentet är en parodi på ordet parlament och det saknar reell makt. Besluten tas i andra forum och parlamentet saknar möjlighet att lägga fram egna lagförslag. Dessa läggs istället fram av Europakommissionen, som består av kommissionärer som nominerats av EU-ländernas regeringar.

Parlamentet är kraftigt kringskuret och erbjuder ingen möjlighet att utöva demokrati – den makt som finns i EU är samtidigt koncentrerad i händerna på de politiska representanterna för kapitalismen i varje enskilt land.

Den makten vill vi inte utöva, eftersom det är en makt som syftar till organiserandet och administrerandet av kapitalismen och imperialismen. Det är en makt som stöttar upp och hjälper hela det system som vi har föresatt oss att ersätta.

Arbetarnas makt finns någon annanstans. Den finns inte i parlamenten och kan inte utövas genom institutioner som har som mål att effektivisera och legitimera exploateringen av arbetarna. Arbetarnas makt finns i deras egna organisationer, i deras egna vardag och på deras egna arbetsplatser. Genom organisering och mobilisering lär sig arbetarna att utöva den makten och att göra den till ett kraftigt verktyg för att en gång för alla etablera och säkra folkmakten.

Där finns också demokratin. Genom folkets och arbetarnas egna organ kan de själva utöva sin egen makt, i motsättning till de organ som finns till för kapitalets makt. Genom deras deltagande i den dagliga demokratiska processen säkras en demokrati värd namnet – den demokratin kan bara byggas i motsättning till EU och hela det system som EU är ett uttryck för: det kapitalistiska systemet.

Motståndets röst

Sveriges Kommunistiska Parti bygger sitt motstånd mot EU på socialistisk grund. I vetskapen om att den enda framtid som är möjlig är den som vilar på arbetarklassens axlar är vårt mål att organisera och mobilisera dem. Arbetarna bär framtiden i sina händer.

Vi var motståndare till att Sverige gick med i EU och vill att vi lämnar unionen. EU är ett uttryck för de gemensamma intressena hos ett givet antal länders kapital –därför räcker det inte att bara bekämpa EU. Att lyckas bekämpa EU men inte kapitalet, innebär att det kommer omgruppera sig och hitta andra vägar för att tillvarata sina intressen och vi kommer i så fall att stå handfallna inför den situationen. Vi måste ut ur EU, men det räcker inte.

Ett socialistiskt motstånd mot EU vet att den enda möjligheten att undvika att nya imperialistiska sammanslutningar och kampförbund mot arbetarna och folket uppstår är att göra upp med det system som skapar dem. Därför går vår kamp mot EU hand i hand med vår kamp mot kapitalismen. Den ena kampen kan aldrig separerras från den andra.

I Sverige finns det bara ett parti som representerar den här linjen: Sveriges Kommunistiska Parti. Vi ställer upp i valet i vetskap om att:

  • EU är ett verktyg för de europeiska monopolen och storföretagen
  • EU aldrig kan reformeras och aldrig kan göras till en folkets union
  • EU måste krossas och läggas på historiens sophög

Därför uppmanar vi det arbetande folket i Sverige att:

  • Visa största möjliga stöd för Sveriges Kommunistiska Parti i valet till Europaparlamentet 2019
  • Avslöja alla de som bygger illusioner kring vad som är möjligt att göra med EU och överge de partierna
  • Organisera och mobilisera för ett socialistiskt alternativ till EU: för ett folkens Europa – inte storföretagens!